Kan man glömma ett trauma genom att låtsas att det aldrig hänt? Eller jagar ett trauma alltid ifatt ett annat?
Någonting skaver hos Malva, och det är inte bara djuren under huden och misären hon omges av, utan också smärtan efter förlusten av en syster hon aldrig känt. Och smärtan av det orättvisa i att vara vit och privilegierad i ett extremt fattigt land.
När Malva flyttar utomlands väcks en rad minnen till liv hos hennes mamma Viola; förlusten av Malvas tvillingsyster Iris som dog strax efter födseln, och skärvor av minnen från det andra traumat som kommit att prägla hennes liv. Violas liv blir ett slags dröm, ett pussel av fragment – som bit för bit bildar en både vacker och ganska skrämmande bild av en annan tid, av ett annat Sverige. Malva och Viola står kanske närmare varandra än de anar.
Vi följer Malva under hennes tid i Nicaragua dit hon följt med sin man. Det är som om ett hårdare, mer ojämlikt och orättvist samhälle förändrar henne – och hennes man. Det som hemma var en självklar jämställd relation, blir sakta något annat.
Det är en vardag som skakar om med sin intensitet: värmen, växtligheten, männens blickar som hela tiden glider över och runt henne, misären och fattigdomen som får henne att ifrågasätta sitt liv.
Iris är en roman om två kvinnors tomhet, sorg och förlust men också om en intensiv och omskakande vardag i Centralamerika.
Recensioner av boken i media:
Bokbloggar om boken:
- BookyDarling samt [2]
- agnes i Lund
Provläs även:
